Överkörd Natur

Högsta Domstolen

Sven Björk

[ Innehåll ]
Uppåt ] Vv:s MKB ] Överklagan Miljööverdomstolen 2011 ] [ Högsta Domstolen ]

 

 

 

2011-05-10

HD Stockholm
via Svea Hovrätt Miljööverdomstolen

Överklagande av Miljööverdomstolens beslut 2011-04-18 att icke bevilja prövningstillstånd beträffande tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. MB vid nybyggnad av vägbroar i samband med föreslagen ombyggnad av väg E22 över våtmarksområdet Vesan, Sölvesborgs kommun. Miljödomstolens, Växjö, avgörande inkluderar verkställighetsförordnande, som med hänvisning till trafikverkets tidplan för projektet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

Klagande

Föreningen Svenskt Landskapsskydd.
Ombud: Sven Björk,
Björk biträds av: prof.em. Björn Berglund, kvartärgeologi, prof.em. Gunnar Digerfeldt, kvartärgeologi och prof. Wilhelm Granéli, limnologi, samtliga Lunds universitet, samt prof. Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Överklagade avgöranden

Mål nr M 2397-11 (Pukavikskanalen) och M 2400-11 (Vesankanalen) meddelade 2011-04-18 av Miljööverdomstolen, Svea hovrätt.

Saken

Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken för att i samband med ombyggnad av väg E22 Sölvesborg - Karlskrona, delen Sölve - Stensnäs, anlägga nya vägbroar för väg E22 med tillfartsbankar över Pukavikskanalen (Östra Orlundsån) vid Pukavik samt över Vesankanalen vid Norje, i Sölvesborgs kommun; nu fråga om prövningstillstånd m.m.

Yrkande

Inhibition; krav på verkställighetsförbud.
Prövning enligt miljöbalken av hela vägprojektet som sammanhängande miljömål.

Inledande upplysningar

Vid huvudförhandling 2010-09-29 med Miljödomstolen, Växjö tingsrätt (MDV), behandlades ansökningarna angående nyuppförande i våtmarksområdet Vesan av 3 broar utgörande stödjepunkter för föreslagen ny dragning av E22. Målen erhöll numren

  • M 1528-10 (bro över Pukavikskanalen),

  • M 2019-10 (bro över Vesankanalen) och

  • M 2530-10 (bro över Möllebjörkekanalen).

I dessa mål har MDV 2011-03-02 avkunnat dom betr. M 1528-10 och M 2019-10. Något avgörande föreligger ännu inte betr. M 2530-10.

Trafikverket har till MDV även inlämnat ansökningar betr. dels omprövning av Vesans invallningsföretag (mål M 1169-11), dels tillstånd att släppa vägdagvatten till Vesans invallningsföretag (mål M 884-11).

MDVs avgöranden i målen M 1528-10 och M 2019-10 överklagades 2011-03-18 till miljööverdomstolen (MÖD). Överklagandet gällde broarna över Pukavikskanalen och Vesankanalen.

Eftersom erfarenheten visar att rättsväsendets instanser vanligen endast tar del av närmast förhandenvarande dokument, inkluderar vi följande med avgörande inflytande på ärendet.

Även med tanke på att ärendet beträffande våtmarksväg över Vesan innefattar ett brett spektrum av flera myndigheters ofta sektorsisolerade verksamhetsutövning i anslutning till exploatering av natur och landskapets olika ekosystemtyper, är det viktigt att vid framtida dokumentstudier bereda möjlighet till allmän insyn i vad förvaltning av naturkapital inneburit; ett kapitel om huruvida föregående generation levt i "Rättslös Natur" eller inte.

Ekologin och miljörätten

Ingen torde förneka att ekologiska forskningsresultat och erfarenheter utgör grundlaget för den juridiskt formaliserade miljörätten. Ingen torde heller bestrida att avgöranden enligt miljöbalken (MB) skall baseras på ekologiska prognoser - om syftet med MBs bestämmelser om förvaltaransvar för natur skall infrias och om balken skall tillämpas så, att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas på sådant sätt att en från ekologisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas.

Vägprojektets utveckling från start till april 2010, d.v.s. under den fas som internt styrts av väg-/trafikverket - med val av MKB-konsulter och beslut om lokalisering och vägalternativ - är beskriven i volymen "Överkörd Natur" ("ÖN", ISBN 978-91-86722-88-3). Då domstolen har "en långtgående officialprövningsskyldighet" (Roberth Nordh 1999, gradualavhandling) torde det vara obligatoriskt att från nämnda volym inhämta kunskap om såväl våtmarken Vesans utveckling som om väg-/trafikverkets hantering av vägplaneringen. I vårt överklagande till MÖD framställde vi ett antal frågor - bl.a. gällande officialprövningsskyldigheten - i avsikt att underlätta ekologisk-juridisk kommunikation. Frågorna har inte besvarats.

Eftersom här aktuella mål och domar gäller vattenverksamhet, väljs följande stickprovsexempel på hur en vattenfråga behandlats i hittillsvarande processgång, gällande broarna över våtmarken Vesans vattendrag.

Förutom småkommentarer om främst grumling och att brobyggenas miljöpåverkan gäller byggskedet, påstås i ansökningarnas MKB att "Skyddet av den känsliga Pukaviksbukten kommer att öka" som följd av vägbygget. Även MDV framhäver karaktären hos "Den känsliga recipienten Pukaviksbukten" och kräver att vägdagvattnet renas. Att Pukaviksbukten - icke minst i egenskap av N2000-område - är en känslig recipient är helt korrekt. Men att MDV godkänner målens MKB med dess deklaration att vägprojektet skulle innebära att "Skyddet av den känsliga Pukaviksbukten kommer att öka" är högst uppseendeväckande.

Det faktiska ekologiska förhållandet är emellertid att föroreningarna från vägvattnet inte på något sätt förintas i Vesan. Förorenande ämnen skulle där ackumuleras och i enlighet med biologisk rytmik periodiskt anrikas och periodiskt frigöras och adderas till det från jordbruket emanerande vattnet, som kännetecknas av tilltagande växtnäringshalt (se ÖN sid. 551 ff, sid. 618 ff). Tillsammans med slam pumpas detta vatten kontinuerligt till Norjesund och N2000-området i Pukaviksbukten. Vid återkommande muddring av åns mynningsområde karaktäriseras slammet som 'miljöfarligt avfall'. Ekologiska effekter med stor-regional påverkan på landskapets limniska och marina ekosystem behandlas överhuvud taget inte på någon nivå i vägprojektet.

Godkännandet av en på detta sätt fortsättningsvis oavbruten belastning från Vesan på N2000-området skall jämföras med MÖDs nyligen förkastade avgörande från MDV beträffande engångsdeponering av muddermassor i Pukaviksbuktens N2000-område. Vilken ekologisk logik kan åberopas av miljörättsväsendet då engångstippning av muddermassor förbjuds i N2000 Pukaviksbukten medan kontinuerlig tillförsel av starkt förorenande Vesan-vatten skulle tillåtas till samma N2000-område?

Så långt dels trafikverkets MKB i ansökningarna om brobyggen, dels MDVs kopiering av ansökningarnas uttalanden om behandling av vägavrinningsvattnet och vägbyggets förbättrande inverkan på N2000. Redan här konstateras, att i den händelse vägbygget skulle komma till stånd, permanentas utpumpningen av starkt belastande vatten till N2000; såvida inte anläggning byggs för effektiv rening av det utpumpade vattnet.

Vårt överklagande bemöts av MÖD med en enda mening: "Miljööverdomstolen har gått igenom utredningen i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i detta fall". Således skulle, enligt MÖD, sakliga argument inte finnas för meddelande av prövningstillstånd.

Beträffande exemplet ovan har vi erhållit varningar att man vid den miljörättsliga hanteringen riskerar att avvisas genom att det från miljöjuridiskt håll kan hävdas att anknytningen till Pukaviksbukten inte tillhör bromålen. Med hänvisning till att MDV refererar till "den känsliga recipienten Pukaviksbukten" och MÖD inte reagerar för den förespeglade ekologiska omöjligheten att vägbygget skulle förbättra skyddet av bukten, torde stickprovet få accepteras.

I MDVs avgörande deltog rådmannen Bengt Johansson, miljörådet Bertil Norén, arkitekten Sören Stenqvist och lantbruksingenjören Stig Svenmar. Ekologisk sakkunskap var således inte representerad och av allt att döma har inte heller sådan anlitats.

Beslutet i MÖD om att prövningstillstånd icke skulle meddelas, fattades av hovrättsråden Ulla Bergendal och Roger Wikström samt miljörådet Bengt Jonsson. Som föredragande anges Petter Larsson Garcia. Inte heller i detta fall anges ekologisk sakkunskap ingå och inget antyder att sådan anlitats.

Miljöbalkens bestämmelser har sålunda tolkats och tillämpats utan hjälp och kontroll beträffande faktiska ekologiska samband. Detta är synnerligen beklagligt eftersom balkens sakinnehåll som nämnts baseras på ekologisk kunskap. Utan ekologiskt - juridiskt samarbete kan fadäser, som redan det här lämnade enstaka exemplet exponerar, passera genom hela beslutskedjan i den händelse dokumenten inte utsätts för fackekologisk granskning. En jämförelse med ett Socialstyrelsens rättsliga råd utan tillgång till läkare kan tjäna som tankeställare. En ensidig juridisk hantering av ekologiska problemställningar kan, som i detta fall, leda till ödesdiger misshushållning med naturresurser och direkt förhindra återställandet av degenererade ekosystem och dessutom förorsaka varaktiga miljöproblem.

Bromålen som juridiskt isolerade företeelser i processen om E22 över våtmarken Vesan

I domarna beträffande målen gällande Pukavikskanalen och Vesankanalen isoleras brobyggena juridiskt från vägprojektets totala miljöpåverkan och prövningen inskränkes till MB 11. Med tillstånd att omedelbart få verkställa brobyggena, skulle trafikverket genom att utnyttja redan godkända/befintliga brokonstruktioner som trojanska hästar ställa miljörättsväsendet inför en situation att efter fullbordad salamitaktik endast visa uppgivenhet. Verkställighetsförordnandet kan således för trafikverket utgöra inträdesbiljetten till styrning av vägprojektet som helhet. Vid behandlingen av processens övriga miljömål - nu nödvändigtvis innefattande ekologiska problem med landskapsomfattande räckvidd - skulle MDV ha ställt sig inför ett självförvållat, förlamande fullbordat faktum. Tillämpningen av MB kan på detta sätt kringgås då det gäller den fullständiga granskningen av miljöpåverkan. I domstolsyttrandena saknas överhuvud taget ekologisk diskussion med argument och motivering beträffande alternativa lösningar.

Ekologi versus Juridik & Politik/Ekonomi

Med svepande hänvisning till rekognosceringar för drygt 40 år sedan avfärdade vägverket i sin interna beslutsgång det naturliga alternativet med fastmarksväg över Ryssberget (se ÖN sid. 536 ff). Vägverket nonchalerade således MB 2:4, d.v.s. att "För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljön".

Som gardering ansökte vägverket då om regeringens tillåtlighetsprövning, vilken från regeringens sida började med krav på underlagsmaterial och normalkritisk granskning. Ärendet fortsatte emellertid med acceptans av verkets uppseendeväckande undermåliga MKB och övriga uppgifter om våtmarksområdet. Dess avgörande betydelse för Pukaviksbukten, N2000 etc. berördes inte alls. Styrkan i det intensifierade lokalpolitiska trycket på regeringen (Lena Sommestad) är väl dokumenterat. I den eskalerande påverkan ställdes lokalt ekonomiska medel för snabbt utarbetande av arbetsplan till förfogande och regeringen uppmanades att påskynda tillåtlighetsprövningen. Trycket från politiskt håll att snabbt genomföra en miljörättslig prövning bekräftades även i telefonsamtal sommaren 2010 med MDV (rådman Bengt Johansson).

Med tillåtlighetsbeslut som underlag ansågs uppenbarligen att risken för tillämpning av MB 2:9, stoppregeln, eliminerats. För allmäninformation i ett officiellt dokument erinras om paragrafens ordalydelse: Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för ... miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ... miljön försämras avsevärt.

Några särskilda skäl för vägverket att med eget beslut anvisa en våtmarksväg i stället för ett fastmarksalternativ finns inte. Hur blir det då med tillåtlighetsgarderingen mot tillämpning av stoppregeln? Det återstår att se hur förvaltaransvaret med siktet inställt på framtiden hanteras i den fortsatta behandlingen av miljömålen gällande Vesan. Om ekologiska fakta, underlaget för miljöbalken, skall beaktas eller inte? Öppet rätlinjig ekologisk/juridisk tillämpning av MB kan inte under några omständigheter tillåta motorväg över Vesan. Tillåtelse skulle nämligen innebära justitiemord på miljö som då inte går att funktionsmässigt återställa som skydd för Pukaviksbukten. Ifrågasätts miljörättsväsendets förmåga att motstå politiskt tryck vad gäller miljödestruktiva exploateringsprojekt, förloras efter hand tilltron till att domstolarna på objektivt, ekologiskt sakligt sätt följer miljöbalkens bestämmelser.

I april 2011 är trafikverkets röjning av den föreslagna motorvägssträckningen utefter Vesans östra strand i full gång.

Vad Regalskeppet Wasa betyder för marinarkeologin betyder Vesan för våtmarksforskningen

Dessutom, utefter Vesans östra strand, just inom den zon där väg-/trafikverket föreslagit schakta ur för fyrfilig motorväg, finns ett pärlband av fornlämningar från äldre stenålder till sen järnålder. Den arkeologiska rikedomen av boplatser, gravplatser, odlingsområden etc. är så omfattande, att de enligt Länsstyrelsen, Blekinge, initierar den största arkeologiska undersökning som någonsin genomförts i södra Sverige. I landet som helhet överträffas, enligt lst, omfattningen av Vesan-insatsen endast av utgrävningarna av Birka och i Stockholm. Rikedomen av kulturmiljöer vid just Vesan hänger samman med lagunens/sjöns/våtmarkens skyddade, kustnära läge och vattenområdets rika produktion av livsnödvändigheter under hela den långa perioden av strandförskjutning. Vid vägverkets ansökan om tillåtlighet för vägbygge i denna sträckning nämndes ingenting om dessa kulturskatter i väglinjen.

Rubrikens jämförande värdering av Regalskeppet Wasa och Vesan är väl motiverad.

Wasa bevarades i syrefri gyttjemiljö, lyftes upp och blev räddningstekniskt och forskningsmässigt ett internationellt praktobjekt inom marinarkeologisk forskning.

Vesans gyttjor exponeras efter invallning och ständig utpumpning av vatten för luftens syre och förbrukas naturlagsenligt. Området med f.d. våtmarken/sjön/lagunen har åter nått djupet hos ett varaktigt fungerande sjöekosystem. Då markbehandlingen resulterat i så stor nivåsänkning, att odling under havsnivån blivit mer bekymmersam än lönsam, är det dags att återställa denna del till sjö/våtmark.

Därmed återfås det skyddsekosystem, som var grunden till att Pukaviksbukten erhöll Natura 2000-status enligt EUs habitat- och fågeldirektiv för bevarande av livsmiljöer och biologisk mångfald.

Vidare återskapas en vattenreservoar av största värde för bevattning av i synnerhet de specialgrödor, som numera får en alltmer framträdande plats i Vesanbäckenet ovan havets nivå.

Redan de i föreslagen väglinje fastlagda kulturskatterna avslöjar vetenskapliga forsknings- och undervisningsmöjligheter av utomordentligt stort internationellt värde. Detta ökar ytterligare genom att Vesans utveckling under Holocen (tidsperioden efter isavsmältningen) är väl känd, varför kulturmiljöerna i strandzonen direkt kan synkroniseras med tillståndet i lagunen/sjön/våtmarken Vesan.

Vetenskapliga och pedagogiska aktiviteter inom de ekologiska och övriga biologiska samt geologiska disciplinerna bereds sällsynt goda möjligheter att i detalj följa utvecklingen i ett återställt vattenekosystem; utvecklingen och stabiliseringen av biologisk mångfald och systemets därmed sammanhängande funktionella egenskaper.

Det är just sådana demonstrations- och forskningsobjekt som måste sparas och för framtiden finnas tillgängliga för att tjäna som typmodeller inför reparation av mångfalden miljöskador förorsakade av ogenomtänkt naturexploatering.

En i ekologiskt hänseende återställd Vesan-Pukaviksbukten-region kan - på samma sätt som inom marinarkeologin materialiseras av Regalskeppet Wasa - förväntas få en internationellt sett mycket stor attraktionskraft inom breda intressegrupper. Samtidigt löses de bekymmersamma vattenproblem, som nu verkar hämmande inom regionen. Förslaget att bygga motorväg längs Vesans östra strandlinje skulle - om det realiserades - för alltid innebära att fornlämningsområdena spolierades samtidigt som den besvärande vattenföroreningssituationen konserverades och N2000-området Pukaviksbukten degenererade (= allvarlig miljöskada).

Den alternativa sträckningen av E22 över fastmark framstår som helt självklar då delområdenas ekologiska potential fackmässigt sammanvägs, samtliga miljöaspekter analyseras, miljöbalkens bestämmelser och EUs miljöansvarsdirektiv (2004/35/EG) samt ekosystemansatsen - strävan mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser (SNV rapport 5782, 2007) - tillämpas.

Krav på prövningstillstånd

Beträffande miljöproblemkomplexet Vesan-Pukaviksbukten kräver rättstillämpningen av miljöbalken obetingat ekologisk helhetssyn i tid och rum.

Miljööverdomstolen anger att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd under förutsättning att någon av följande båda anledningar uppfylls.

1. Om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

För ledningen av rättstillämpningen, d.v.s. den ekologiskt korrekta tillämpningen av miljöbalken, är det av yttersta vikt att vid miljöprövningen beträffande motorvägsförslaget E22 över våtmarken Vesan, inte inleda med separat prövning av mål gällande broar över våtmarkens vattendrag. Miljödomstolen, Växjö, har behandlat målen om broarna som enkla tekniska företeelser isolerade från vägprojektets övriga, kommande mål inkluderande den stor-regionala, irreversibla miljöpåverkan.

Miljödomstolen, Växjö, har till yttermera visso beträffande broarna lämnat verkställighetsförordnande att tas i anspråk utan hinder av att brodomarna inte vunnit laga kraft.

Sammanlagt innebär detta att broarna omedelbart kan byggas, innan den miljörättsliga granskningen av projektet som helhet ens inletts. Med broarna redan godkända/konstruerade i våtmarken, framstår en fortsatt prövning som meningslös för att komma till rätta med de permanenta problem ett vägbygge skulle tillskapa.
Den dränerade, under havets nivå belägna våtmarken Vesan har under en generation utnyttjats som odlingsmark. Eftersom dränering och odling av organogena våtmarksjordar alltid förorsakar nivåsänkning (hittills drygt 2 m), är odlingsmöjligheterna tidsbegränsade. Uppskattningsvis kan odling under havsnivån fortgå under knappt en generation.

Dräneringen, marksänkningen och odlingen tillskapar mycket svåra vattenförorenings - problem, vilka belastar N2000-området Pukaviksbukten (se Överkörd Natur sid 618 ff). Avrinningsvattnet (drygt 10 miljoner m3 år-1) transporterar stora mängder slam och höga halter växtnäringsämnen till N2000-området. Med hänvisning till att förvaltningen av kust och hav skall utgå från ekosystemansatsen samt till miljöansvarsdirektivet, förorsakas N2000-området allvarlig miljöskada. Enligt sistnämnda direktiv klassificeras kraftigt modifierade vattenförekomster inte enligt vattnets ekologiska status utan enligt dess ekologiska potential.

Direktivet är renodlat tillämpbart på Vesan-N2000-regionen - i den händelse inte beslut om tekniska arrangemang för rening av det till N2000-området utpumpade vattnet beslutas. I ett ekologiskt baserat val av metod för att avhjälpa de genom utpumpning av Vesan - vatten förorsakade miljöskadorna i Pukaviksbukten, är återställandet efter hand av Vesan som näringsanrikande ekosystem entydigt förmånligast, funktionsmässigt och ekonomiskt.

Dessa aspekter är i motorvägsärendet helt förbisedda. I den händelse metoden att bygga broar enligt verkställighetsförordnande tillämpats, att därefter fortsatt "miljöprövning" endast utgör kosmetiskt inslag i processen, skulle genom vägbygget - vilket omöjliggör restaurering av de ekologiska funktionerna - en ekosystemsammanhängande region konserveras som miljöproblemområde.

Det uttalade kravet på prövningstillstånd - med för rättstillämpningen vägledande avgörande - kvarstår således för att öppna möjligheten att genom tillämpning av ekologisk helhetssyn genomföra en seriös granskning av alla miljöaspekter på problemområdet Vesan - Pukaviksbukten. Detta skulle dessutom innebära att länsstyrelsens i Blekinge direktiv om att en landskapsstrategisk plan utarbetas innan något sektorsinskränkt intresse för framtiden tillåts blockera handlingsfriheten med målsättningen hållbar utveckling; allt enligt Europaparlamentets och Rådets "direktiv om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador".

2. Om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Eftersom ekologiska synpunkter och sammanhang åsidosatts i den hittillsvarande behandlingen av bromålen, utan hänsynstagande till vägprojektets totala, varaktigt problemskapande miljöpåverkan, finns uppenbar grund för resning.

Miljööverdomstolen meddelar endast att man "gått igenom utredningen i målet". Eftersom man vid denna utredning inte observerat bristerna i vägverkets ansökningar, vilka dessutom upprepas i miljödomstolens i Växjö avgöranden (exemplifieras ovan) måste man från ekologiska synpunkter fastställa att grova misstag gjorts. Separat initialbehandling av mål gällande konstruktion av broar isolerade från mål med ekologiskt innehåll förhindrar möjligheterna att i den rättsliga processen anlägga ekologisk helhetssyn och att i enlighet med miljöbalken göra en samlad bedömning beträffande effekterna på miljön. I detta avseende föreligger grova misstag vad beträffar tillämpningen av miljöbalken.

Sven Björk Prof. emer. Limnologi, Lunds universitet


Nej, Nej
och åter
NEJ!

Saken
Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enl. kap 11 MB för att i samband med ombyggnad av väg E22 Sölvesborg - Karlskrona, delen Sölve - Stensnäs, anlägga ny vägbro för väg E22 med tillfartsbankar över Pukavikskanalen (Östra Ölundsån) vid Pukavik i Sölvesborg kommun m.m.

Överklagade avgörandet
Svea Hovrätt, Miljööverdomstolens beslut 2011-04-18 i mål M 2397-11

Beslut 2011-05-20
Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd. Miljööverdomstolens avgörande står därmed fast.

Skäl
För att Högsta Domstolen ska pröva ett överklagande av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får meddelas om det är viktigt för ledningen av rättstillämningen att överklagandet prövas av Högsta Domstolen. Därutöver får prövningstillstånd meddelas i undantagsfall, nämligen när det finns synnerliga skäl för en prövning i Högsta Domstolen.
Högsta Domstolen har gått igenom materialet och funnit att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.

Moment 22


Miljödomstolarnas
kompetens ifrågasätts!

Läs vad Miljöaktuellt skriver sommaren 2011

Domarna försvarar sig aug 2011 i Miljöaktuellt.
tolkat av
 

De gamla vattendomstolarna  byggde på dikningslagen och vattenlagen. Erfarenheterna hämtades från Hornborgasjöns tragiska öde. Vattenkraftsutbyggnaden bidrog till ytterligare förändringar. Debatten på 60-talet med "tyst vår" formade KcN, Koncessionsnämnden för Miljöskydd styrd av miljöskyddslagen.

Miljödomstolarna blev till vid hopslagningen av KcN och vattenlagen. Miljöbalken, som inte heller den undgår kritik, kräver en effektivisering och delegering. Detta har format miljödomstolarnas utveckling, som nu så sent som i maj 2011 slogs ihop med plan och bygglagens rättsapparat. Nu heter allt Mark och Miljödomstolar med miljöbalken och plan- och bygglagen som plattform. Denna och vidstående sidor har kritiskt följt den snabba utvecklingen. Vi måste vara medvetna om att den relativa kompetensen inte ökar med denna typ av utveckling och ständiga sammanslagningar.

Stor lyhördhet och ödmjukhet krävs av domstolarna för att undanröja sidor på webben som denna och andra digitalt närliggande sidor. Det har dock framkommit att domstolarna blivit mer lyhörda för kraven på ekologisk kompetens. Men vad som krävs är gedigen ekologisk kunskap parad med förmågan till helhetssyn på landskapets integrerade ekosystem. Ekologisk grundsyn, teknisk förståelse och socioekologisk känsla måste vara ledtrådarna vid framtida rekrytering av rådmän inom den nya myndigheten.

Sidan uppdaterades januari 2013
Boken "Överkörd Natur" finns på varje välsorterat Bibliotek.
[ Innehåll ]
Uppåt ] Vv:s MKB ] Överklagan Miljööverdomstolen 2011 ] [ Högsta Domstolen ]
[underordnad sida ] Uppåt ]