Överkörd Natur

Vem får överklaga...

Sven Björk

[ Innehåll ]
Uppåt ]

 

 

Svea hovrätt

2011-03-30

Miljööverdomstolen
Rotel 060203
Box 2290
103 17 Stockholm

Betr. Föreläggande att till Miljööverdomstolen vem som är klagande.
Mål nr M 2397-11. 060203.

1. Föreläggande att ange vem som är klagande.

Inledande upplysningar.
Forskargruppen Björk, Berglund, Digerfeldt, Granéli, Emanuelsson och Larsson vid Lunds universitet representerar allmänintressets ansträngningar att säkerställa den i internationellt perspektiv unika, multidimensionella potential våtmarksområdet Vesan representerar; för bl.a. hållbar ekologisk utveckling av en sammanhängande land-, kust- och havsregion och för forskning, utbildning och vetenskapligt underbyggd ekologisk modellering. Allmänintresset att återställa/ bevara områdets natur- och kulturvärden sammanfaller därvid helt med länsstyrelsens i Blekinge framställning 2005-12-22 om att för Vesanområdet utarbeta en landskapsstrategi enligt riksdagsbeslut 2005-11-23.

I enlighet med tidigare, enligt anvisning från miljödomstolen i Växjö tillämpad modell beträffande forskningens och övriga allmänintressens möjlighet att föra talan, har fullmakt från sakägare/organisation med tale/ klagorätt erhållits för en av forskargruppens medlemmar att som ombud föra talan i aktuellt mål. I egenskap av gruppens sekreterare har uppgiften som ombud hittills tillkommit Sven Björk, som i föreliggande fall är ombud för Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Sven Björk är biträdd av ovannämnda specialister inom forskningsområdena kvartärgeologi, limnologi, landskapsekologi och arkeologi.

Frågan om Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) har klagorätt.

  1.  FSL:s huvudsakliga målsättning är "Ett levande landskap som präglas av vår svenska natur och vårt kulturarv och där storskaliga etableringar av nya verksamheter styrs av förnuft och dialog" (se Hemsida samt Bilaga 1).
  2.  FSL är inte vinstdrivande (Bilaga 1).
  3.  FSL har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år (Bilaga 2).
  4.  FSL har mer än 100 medlemmar (Bilaga 2).

Föreläggandet att komplettera överklagandet med.

  1.  FSL:s stadgar samt kopia på årsstämmoprotokoll där styrelsemedlemmar och firmatecknare skall framgå (Bilaga 1, Bilaga 3).
  2.  Angivande av hur länge FSL funnits och antalet medlemmar (Bilaga 2).

Miljööverdomstolen önskar klargörande av om Ni (= Sven Björk) företräder Berglund, Digerfeldt, Granéli, Emanuelsson och Larsson, som alla har angetts som klagande.

I enlighet med den av miljödomstolen i Växjö 2001 anvisade modellen är Sven Björk klagande ombud för FSL och biträds av experterna Berglund, Digerfeldt, Granéli, Emanuelsson och Larsson.

Frågan om Sven Björk och nyssnämnda personer ensamma har rätt att överklaga avgörandet.

Nej. Björk är ombud för FSL och biträds av nämnda experter. Samtliga representerar allmänintressets krav med tonvikt på forskning och undervisning inom ämnesrepresentanternas ansvarsområden gällande natur- och kulturvårdssektorerna.

2. Komplettering av överklagandet

1. Förtydligande av vilken ändring Miljööverdomstolen ska göra i miljödomstolens avgörande (om Ni har några yrkanden utöver framställd begäran om inhibition).
Före varje avgörande i ärendet rörande våtmarksvägen måste miljödomstolen för sin korrekta bedömning ha tillgång till det totala material som dels ställs till domstolens förfogande, dels enligt officialprincipen av domstolen tillförs målet. Varje enskilt mål måste bedömas mot bakgrunden av våtmarksvägprojektets totala miljöpåverkan i tid och rum. Inhibition beträffande brobyggena utgör en akutåtgärd i syfte att ge utrymme åt miljödomstolens kunskapsinhämtande vad gäller fackmässigt underbyggda miljöprognoser. Verkställighetsförordnande beträffande brobyggena utan hänsyn till totalprojektets miljöprognoser innebär att våtmarksvägen i relation till miljöbalken, EU-direktiv och konventioner miljörättsligt skulle grundläggas i blindo. Miljööverdomstolen måste således ändra miljödomstolens avgörande så, att miljöbalkens bestämmelser kommer att genomsyra helhetsbedömningen av våtmarksvägprojektet. Överklagandet - med yrkande på inhibition - inrymmer även delprojektens MKB.

2. Ni ska ange grunderna för överklagandet och vad Ni tycker är fel i miljödomstolens motivering.
Det är i grunden felaktigt att allra först föra fram enskilda delprojekt i det tilltänkta vägbygget, behandla och bedöma dem som isolerade, tillfälliga ingrepp och att miljödomstolen motiverar deras tillåtlighet med att dessa delprojekt, som utgör förutsättningen för vägbygget som helhet, inte skulle förorsaka några miljöproblem. Detta inskränkta betraktelsesätt får inte tillämpas. Den totala, bestående miljöskada, som vägbyggets grundläggning genom broarna skulle ge upphov till, skall seriöst sammankopplas med broprojekten. Se vidare nedan under rubriken.  Beträffande Prövningstillstånd etc.

3. Ni ska ange varför Ni tycker att Miljööverdomstolen bör meddela prövningstillstånd.

För förståelsen av nödvändigheten att meddela prövningstillstånd krävs insyn i kunskap om följande strategi, som utvecklats i anslutning till genomdrivande av vägprojekt. Tillvägagångssättet omfattar fyra karaktäristiska aktionsfaser:

  • a. Väg/trafikverket tillåts att ensamt styra planering och beslut till och med fastställande av arbetsplan.
  • b. Politiskt - ekonomiska påtryckningar samordnas med verkets planering och interna beslutsgång. Statliga bidrag ställs därför redan före miljörättslig prövning till förfogande för projektets slutliga genomförande.
  • c. Tillståndsansökningar gällande isolerade byggnadsprojekt (i föreliggande fall broar) "med ringa miljöpåverkan" inlämnas av verket till miljödomstolen. Domstolen behandlar delprojekten enligt verkets önskemål, lämnar tillstånd till byggnadsverken samt meddelar verkställighetsförordnande utan att delprojekten ställs i seriös relation till vägprojektets totala miljöpåverkan.
  • d. Eftersom verkställighetsförordnanden enligt miljödomstolen får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft, kan vägprojektet på detta sätt grundläggas innan någon som helst miljöprövning av projektet som helhet genomförts. Då sådan senare sker, ställs domstolen inför fullbordat faktum; miljöprövningen degraderas till skenfäktning.

Då miljöbalken och övriga nationella och internationella miljöbestämmelser (med hänsynsregler inkl. försiktighetsprincip, kunskapskrav och MKB, hushållningsbestämmelser etc.) genom denna beslutsgång sätts ur spel, är detta förödande för allmänhetens förtroende för miljörättens objektiva behandling av ärenden gällande exploatering av naturresurser och naturens/miljöns hållbara bevarande.

De tre kompletteringspunkterna är sammanvävda och utmynnar i det entydiga kravet på att salamitaktiken inte får tillämpas, d.v.s. att på basis av inskränkt bedömningsmaterial etappvis godkänna verkställandet av isolerade åtgärder utan hänsyn till totalprojektets oerhörda, slutliga, bestående negativa verkan på regionens miljö som helhet. De för brobyggen avkunnade domarna med verkställighetsförordnande skulle tillåta trafikverket att stegvis, oåterkalleligt lägga grunden till permanent miljöförstöring. Se vidare nästa avsnitt.

3. Beträffande Prövningstillstånd enligt indelningen i kategorier sid. 3 tillhörande Föreläggandet.

Föreliggande fall - Mål nr. M 2397-11 - inrangeras tveklöst i kategori 3 då miljööverdomstolen ska meddela prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. Ärendet tillhör således kategorin Prejudikatfall.

Enligt vår mening utgör målet typiskt exempel på vad Hans Eklund i doktorsavhandlingen "Inhibition" (Iustus Förlag, Skr, Jur. Fak. Uppsala 63) betecknar som 'felaktigt avgörande i förhållande till verkligheten': "Det kan nämligen vara så att processmaterialet inte har varit fullständigt i förhållande till, eller riktigt återspeglat, verkligheten. Avgörandet kan alltså vara " 'rätt' i förhållande till processmaterialet men 'fel' i förhållande till verkligheten. Det är 'materiellt oriktigt' ". Eklund förklarar vidare: "Nytt material - som tillåts - har tillkommit efter avgörandet och gör att detta framstår som felaktigt. Antingen har ny bevisning eller nya rättsfakta införts. Såväl material som inte existerade vid avgörandet som material som fanns vid avgörandet men inte infördes eller åberopades kan ha tillkommit. Avgörandet var alltså inte 'fel' när det fattades, men det tillförda materialet gör det felaktigt." Frågan om miljödomstolens skyldighet att tillämpa officialprincipen är även här av intresse.

Det existerande, men i miljödomstolen icke åberopade materialet beträffande miljöskadorna av ett våtmarksvägbygge, ingick inte i trafikverkets tillståndsansökningar för vattenverksamhet. Materialet har nämligen innehållits i trafikverkets ovan beskrivna, sektorsinskränkta aktionsfas a. Detta beteendemönster måste ovillkorligen brytas upp eftersom det är av yttersta vikt för ledningen för rättstillämpningen att öppenheten i beslutsgången säkras. Under nuvarande förhållanden ställs till och med statliga bidrag till trafikverkets förfogande redan innan den miljörättsliga granskningsprocessen ens påbörjats. I sin helhet är således - som redan framhållits - detta förödande för tilltron till den miljörättsliga verksamheten i sin helhet.

Vår erfarenhet är att trafikverkets salamitaktik vunnit insteg som alltmer tillämpad ingrediens i vägbyggnadsprocesser. I exempelvis mål M 221-00 vid Växjö tingsrätt, miljödomstolen, meddelas i dom 2001-06-19 gällande en vägbro - utgörande första delmålet i ett vägprojekt - följande:

"Eftersom bron skall byggas efter lagakraftvunnen arbetsplan skall prövningen i tillåtlighetsfrågan med stöd av 11 kap 23 § miljöbalken ske endast med inriktning på tillämpning av 2 kap 9 § samma balk. De sökta åtgärderna ingår som en del i ett större projekt att bygga om väg 29 men kan enligt miljödomstolen prövas för sig. Dvs ett ställningstagande rörande tillåtlighet och tillstånd för dessa åtgärder styr inte den senare prövningen av de andra målen som avser ombyggnaden av väg 29".
I fallet väg 29 gällde målet en bro, som inte hade avgörande betydelse för den nya vägsträckningen utan även fortsatt betjänade den bibehållna väg 29.
Detta fall skall jämföras med våtmarksvägen över Vesan, där de första delmålen gäller broar med grundläggande betydelse för vägsträckningen som helhet. I dessa deldomar nämns bland domskälen ingenting om broarnas avgörande roll som styrande element i hela vägprocessen.
Det förtjänar att även i detta sammanhang citera Eklund (op.c.) "Inhibitionsinstansen måste göra en prognos över huvudsakens slutliga utgång för att avgöra om ändringsrekvisitet är uppfyllt. ... Ett avgörande på formell grund eller ett summariskt avgörande kan framstå som felaktigt när det görs en materiell prövning eller en bedömning på ett mer omfattande material. Nytt material - bevisning eller rättsfakta - kan tillkomma i målet efter avgörandet och göra det felaktigt även i andra fall". (Jfr formuleringen ovan med avseende på tillämpningen av MB 2:9.)

I den händelse ytterligare uppgifter eller förtydliganden skulle erfordras, står vi självfallet till tjänst.
Genom Sven Björk Ombud för FSL och sekreterare i forskargruppen vid Lunds universitet.

Sidan uppdaterades januari 2013
Boken "Överkörd Natur" finns på varje välsorterat Bibliotek.
[ Innehåll ]
Uppåt ]
[underordnad sida ] Uppåt ]