Överkörd Natur

Överklagan Miljööverdomstolen 2011

Sven Björk

[ Innehåll ]
Uppåt ] Vv:s MKB ] [ Överklagan Miljööverdomstolen 2011 ] Högsta Domstolen ]
Vem får överklaga... ]

 

 

                                                                                                        2011-03-18
Miljööverdomstolen Svea Hovrätt
via
Miljödomstolen, Växjö tingsrätt
Box 81 351 03 Växjö

Överklagande av domsluten i målen nr M 1528-10 och M 2019-10 gällande anläggande av vägbroar över Pukavikskanalen resp. Vesankanalen som led i ett föreslaget vägbyggnadsprojekt över våtmarken Vesan, Sölvesborgs kommun.

Klagande

Sven Björk. Prof. emer. Limnologi, Lunds universitet. Med fullmakt från Föreningen Svenskt Landskapsskydd att föra talan i rubricerade mål. Skärvgöl Norregård, 370 11 Backaryd.
Björn E. Berglund. Prof. emer. Kvartärgeologi, Lunds universitet.
Gunnar Digerfeldt. Prof. emer. Kvartärgeologi, Lunds universitet.
Wilhelm Granéli. Professor, Limnologi, Lunds universitet.
Urban Emanuelsson. Professor, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.
 

Överklagade beslut

Domslut i målen M 1528-10 och M 2019-10 meddelade 2011-03-02 av miljödomstolen, Växjö tingsrätt.

Saken
Trafikverkets ansökan att bygga broar för väg genom våtmarksområdet Vesan i Blekinge. Miljödomstolens, Växjö tingsrätt, meddelande av verkställighetsförordnande, att tas i anspråk innan vägbyggets (E22) miljökonsekvenser varit föremål för fackmässig granskning.

Yrkande
Inhibition; krav på verkställighetsförbud.

Inledande upplysningar

Förslaget att bygga 4-filig motorväg  E22 över våtmarksområdet Vesan har av flera välgrundade orsaker mött synnerligen kraftigt motstånd. Mot bakgrund av Vesans centrala ekologiska potential och betydelse för regionen som helhet, finns vägprojektets utveckling fram t.o.m. början av 2010 redan beskriven i volymen "Överkörd Natur" (Vekerum Förlag. Info. Internet). Starkt politiskt tryck från lokal till central nivå har för trafikverket gjort det möjligt att i egen regi, utan hänsyn till vare sig förevarande eller klart prognostiserade lokala och regionala miljöförhållanden, genomföra en planering, som om den realiserades skulle medföra irreversibla miljöskador och storskaliga förluster av natur- och kulturvärden. Detta bevisas i den publicerade beskrivningen av projektets utveckling.

Kravet på prövningstillstånd

Bakgrund

Trafikverkets ansökan och miljödomstolens prövning och domslut är strikt begränsande till broarna som isolerade byggnadsverk. De behandlas lösryckta ur det föreslagna vägbyggnadsprojektet som helhet. Trafikverket söker således begagna sig av den form för salamitaktik, som innebär att stegvis söka få tillstånd att investera i separata byggnadsverk, samtidigt som totalingreppets miljökonsekvenser försätts i skymningsläge genom att förtigas.

I här föreliggande fall med de två broarna, godkänner miljödomstolen de delar av trafikverkets båda ansökningar, som förutom upprepat allmängods endast innehåller vad som miljömässigt kan förorsakas vid de specifika brolägena, nämligen främst grumling. Dessa ytliga kompilat har ingenting med MKB i miljöbalkens kap. 6 att göra och förtjänar inte under några omständigheter benämningen miljökonsekvensbeskrivning.

Om salamitaktiken som i detta fall upprepat tillämpas och av miljödomstolen efter hand godkännes, skulle en föreslagen vägsträckning kunna komma att markeras med byggnadsverk utan att någon MKB i ordets rätta bemärkelse ingått i domstolens prövningar. Följden skulle därför bli att då miljökonsekvenserna av vägsträckningen som helhet skulle komma att bedömas, miljödomstolen inte på objektivt sätt skulle kunna genomföra en prövning av den totala miljöpåverkan projektet skulle förorsaka. Miljödomstolen ställer sig därigenom inför ett självförvållat fait accompli, vilket för den miljörättsliga trovärdigheten är helt förödande.

I detta sammanhang måste återigen erinras om det politiska tryck, som - utan hänsyn till miljöbalkens bestämmelser - utövats för att söka framtvinga den av trafikverket enligt eget beslut fastställda våtmarksdragningen. Trafikverket har därvid också framställt våtmarksvägen som enda möjliga alternativ eftersom det av verket endast jämförts med självvalda, omöjliga andra sträckningar. Det finns emellertid inga som helst "särskilda skäl" (MB 2:9) varför ett våtmarksalternativ skulle väljas. Fastmarksdragning står nämligen som självklart första alternativ till förfogande och dess realism har redan varit föremål för prövning i domstol (fastighetsdomstolen, Karlskrona tingsrätt, 1993-06-18). I jämförelsen mellan våtmarks- och fastmarksalternativen skall ovillkorligen Vesanvåtmarkens mångfasetterade betydelse för regionens framtida hållbara utveckling vägas mot de ingrepp ett fastmarksalternativ kan förorsaka. Sådan komparativ utvärdering har helt uteslutits i trafikverkets partiska utredning. Framtagningen av alternativ är således på mycket typiskt sätt styrd av exploatören.

Med anledning av de till de enskilda broarna som helt separata byggnadsverk inskränkta ansökningarna och miljödomstolens på samma sätt till de båda broarna som isolerade enheter fixerade prövningen, följer vi i föreliggande överklagande samma linje. Till de olika aspekterna av ett våtmarksvägbygge med dess prognostiserade, permanenta natur- och kulturförstörelse återkommer vi i anslutning till förväntade ytterligare ansökningar från trafikverket.

Vi begagnar här tillfället att erinra om att vi även i volymen "Överkörd Natur" framfört kritik mot det ansvarslösa sätt trafikverket behandlat vetenskapligt faktamaterial.

Tillkomst och godkännande av MKB

I den utdragna, av trafikverket internt styrda planeringsprocessen har inlagor betecknade MKB förekommit i anslutning till tillåtlighetsprövning och arbetsplan. MKB-produkterna är genomgående arkitektskapelser. Även godkännande inom länsstyrelse, Blekinge, har ombesörjts av arkitekter. Denna typ av MKB saknar därför det ekologiska innehåll, som är nödvändigt för att enligt miljöbalken, ekosystemansatsen, konventionen om biologisk mångfald, konventionen om våtmarker, uppställda nationella miljömål etc. göra bedömningar beträffande såväl enskilda ekosystems struktur, funktion och hållbara utveckling som relationer mellan angränsande system.

Trafikverket refererar emellertid frekvent till att "regeringen tillåtlighetsprövat projektet", att det är "förenligt med miljöbalkens allmänna hänsynsregler", att verket gjort en "lämplig avvägning mellan enskilda och allmänna intressen", att ändamålet med vägen infrias "med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad" och att "hänsyn har tagits till landskapsbilden samt till natur- och kulturvärden". Och verket sammanfattar: "Omläggningen av vägen bedöms därför motiverad". Bedömningarna har inte något som helst fackmässigt underlag i presenterade MKB.

Så länge trafikverket internt helt behärskar projektets utveckling, d.v.s. fram till miljödomstolens prövning av ärendet (som bekant är regerings prövning eller t.o.m. "överprövning" efter överklagande av exempelvis arbetsplan uteslutande en formsak - efter hörande av trafikverket), är det i praktiken en omöjlighet att få genomslag för miljöfrågor. Ett exempel på detta är de av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) framförda kraven på att hänsyn skulle tagas till Vesans potential som framtida våtmark av första rang - allt enligt MB, konventioner och nationella miljömål. Då remissyttrandena sammanställs avfärdar trafikverket, genom ingenjören Bo Lenberg, SOF:s seriösa fackgranskning av arbetsplanen enligt följande: "Frågan gällande Vesanområdets potential som våtmark har inte beskrivits i MKBn eftersom utgångspunkten har varit dagens förhållanden med Invallningsföretaget och jordbruk i området".

Yttrandet bevisar med full tydlighet verkets sektorsinskränkta syn på det föränderliga våtmarksområdet och dess karaktär av ändlig naturresurs med nuvarande nyttjande. Frågan om regionens ekologiskt hållbara långtidsutveckling lämnas därhän.

Den trafikverksinterna hanteringen av granskningsprocessen förhindrar således effektivt införandet av respekt för vidsynt tillämpning av allmänna hänsynsregler och miljöbalkens övriga bestämmelser om ekologisk helhetssyn i tid och rum, av internationella direktiv etc. Rundgången med hänvisning till länsstyrelsegodkända MKB och tillåtlighetsprövning - politiskt eftersträvad som initial säkerhetsåtgärd för friktionsfritt genomdrivande av projektet - har varit framgångsrik, ända till dess att avgöranden skall träffas i miljödomstol. Då först medger miljörättsväsendet överklagande av MKB. Eftersom projektets totala miljöproblem nu måste granskas, krävs ekologisk helhetssyn för att presentera godkännanden, som garanterar hållbar utveckling.

Trafikverket delar nu upp projektet i ett antal separata ansökningar. Som första nummer kommer då en serie brobyggen, med delprojekten beskrivna vart och ett för sig medan de ekologiskt avgörande ingreppen av vägprojektet ligger i framtiden. I varje ansökan ingår, som nämnts, en liten MKB för själva bropunkten, gällande påverkan under byggperioden

Miljödomstolen, Växjö tingsrätt, godkänner miljökonsekvensbeskrivningarna i de enskilda bromålen. Miljödomstolen ger emellertid inte endast tillstånd till brobyggen utan "anser att det finns förutsättningar för att meddela verkställighetsförordnande enligt 22 kap 28 § miljöbalken" ... samt att "Detta tillstånd [=verkställighetsförordnandet] får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft".

Miljödomstolen understryker nämligen i domen 2011-03-02 (exemplifierat med Mål nr M 1528-10) att "Sökanden [=trafikverket] har som skäl för yrkandet att få ta tillståndet i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft hänvisat till gällande tidplan för projektet som innebär att de i målet aktuella arbetena måste påbörjas senast hösten 2010 [bör rimligen vara senare år] och dessutom föregås av upphandling av entreprenör, detaljprojektering m.m."

Således: Miljödomstolen tillåter att en serie broar omgående byggs i våtmarken. Samtidigt skjuts alla överväganden beträffande projektets totala miljöpåverkan - som gäller en hel landskapsregion med integrerade fastmarks-, våtmarks- och havsekosystem - på framtiden. Resultatet är inte svårt att förutspå. Med ett antal mångmiljoners solitära brokonstruktioner förberedda i Vesan, har trafikverkets salamitaktik varit framgångsrik. Huvudförhandlingar om att i denna situation "tillämpa miljöbalken så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, att den biologiska mångfalden bevaras och att mark och vatten används så att en från ekologisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas" (MB 1:1, portalparagrafen) kan då tveklöst konstateras bli en meningslös tillställning. Introduktionen av begreppet "avgjort ärende" (Ingemar Skogö 2007-09-14, Andreas Carlgren 2009-02-12) efter politisk tillåtlighetsprövning medför uppenbar risk för att objektiv tillämpning av MB, bestämmelser enligt direktiv, konventioner, ekosystemansats etc. sätts ur spel.

Vesanvåtmarkens natur- och kulturvärden är noggrant dokumenterade vad gäller kvartärgeologi, ekologi och övrig biologi samt arkeologi. Vesan utgör ett forsknings- och undervisningsmässigt mönsterområde vad gäller

  1. äldre kulturell utveckling i samklang med naturen och
  2. sentida intensivutnyttjande samt
  3. utgör potentiellt objekt för rehabilitering av ekosystem i integrerad, hållbar balans med varandra.

I egenskap av våtmarksområde med dessa kvalifikationer torde Vesan framstå som helt unik i Norden.

Eftersom miljödomstolen på detta stadium ännu inte - inte ens genom ambitiöst långtgående officialprövning för kontroll av materiell riktighet - kan ha tillgång till dokument som fullständigt belyser vägprojektets totala skadeverkningar, har tillstånden att verkställa brobyggena givits i blindo vad avser tillämpningen av miljöbalken. Genom detta handlingsmönster - att tillåta byggstart innan de i planeringen ingående miljökonsekvensbeskrivningarna enligt MB 6:9 kunnat överklagas - kan miljödomstolen inte leva upp till de krav och förväntningar på objektivitet allmänheten har på miljörättsväsendet. Tillvägagångssättet vittnar om den politiska press även domstolen i detta fall är utsatt för. För vår del kommer vi att i anslutning till den fortsatta miljörättsliga processen ekologiskt fackmässigt granska alla till projektet hörande MKB. Vad beträffar regeringens tillåtlighetsprövning var MKB av så undermålig kvalitet att inget beslut om särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen kunde föreslås (MB 17:7).

Trafikverkets oförmåga att i initialskedet enligt hänsynsreglerna (MB 2) förskaffa sig tillräcklig kunskap för val av realistiskt fastmarksalternativ kan stå samhället mycket dyrt, såväl ekonomiskt som beträffande regionens framtida ekologiska hållbarhet. Några särskilda skäl (MB 2:9) att egenmäktigt fastställa korridor och arbetsplan för våtmarksväg kan inte anföras. Projektet skall granskas enligt MB, inte avgöras mot bakgrund av föreställningar emanerande från rekognosceringar startade på 1960-talet. Synen på kunskapen om såväl fastmarksframkomlighet för väg som nödvändigheten av komparativ naturvärdering av vägalternativ har sedan dess radikalt ändrats. Tidig felbedömning skall inte utgöra frisedel från nutida miljöbrott.

Uppställda krav för meddelande av prövningstillstånd

(enl. Anvisning för överklagande av dom i miljömål)

1. Anledning att betvivla riktigheten av miljödomstolens beslut.

Det framstår som helt uppenbart att verkställighetsförordnande för byggande av broar inte skall få tas i anspråk innan miljökonsekvenserna av bygge av 4-filig motorväg över våtmarken Vesan i sin helhet granskats på fackmässigt sätt i anslutning till överklagande. I brist på denna kunskap om miljökonsekvenserna kan miljödomstolen inte bedöma de slutliga skadeverkningarna av det föreslagna totala ingreppet. Avsaknaden av underlagsmaterial har således för miljödomstolen omöjliggjort varje sannolikhetsbedömning om huruvida ett tillfälligt beslut kan komma att ändras genom ett huvudavgörande. Det förutsätts att domslut miljörättssäkert baseras på miljöbalkens bestämmelser och inte avgörs under enbart politiskt tryck.

2. Utan prövningstillstånd går det inte att bedöma riktigheten av det beslut miljödomstolen fattat.

Prövningstillstånd erfordras för att inför alla parter, inklusive allmänheten, bevisa nödvändigheten av att miljökonsekvenserna av hela vägprojektet ovillkorligen måste vara objektivt beskrivna innan verkställighetsförordnande av tekniska delprojekt meddelas. Försök då det gäller storprojekt med förödande slutlig naturförstörelse, att genom successivt förvärv av verkställighetstillstånd för delprojekt söka åsidosätta miljöbalkens bestämmelser och i miljöprocessens senare skeden genom redan gjorda investeringar ställa domstol inför fait accompli, skall inte tillåtas.

3. För ledningen av rättstillämpningen i miljömål är det av yttersta vikt att rubricerade mål prövas av högre rätt.

Metoden att, som i rubricerade miljömål, söka tillämpa salamitaktiken, d.v.s. att för delmål erhålla verkställighetstillstånd för uppförande av fasta anläggningar, utgörande detaljer i totalprojekt med mycket stor, irreversibel miljöförstörelse, är av uppenbara skäl förkastlig. En realistisk beskrivning av hela projektets sammanlagda miljökonsekvenser måste självfallet vara tillgänglig innan verkställighetsförordnande meddelas. En uppstramning av miljöbalkens tillämpning måste tydliggöras.

4. Finns ytterligare synnerliga skäl att pröva överklagandet.

I ärendet beträffande våtmarksvägen över Vesan har trafikverket som initial åtgärd år 2001 gjort en hemställan till miljödepartementet (miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Lena Sommestad) om tillåtlighetsprövning enl. 17 kap. miljöbalken för vägutredning beträffande den i detta överklagande aktuella sträckningen över våtmarken Vesan. Efter en serie infordrade kompletteringar tillåter departementet 2005 byggandet av väg i en på karta angiven korridor.
Det material som utgör tillåtlighetsbeskedets underlag är vad gäller miljökonsekvenser inklusive geologi, hydrologi och ekologi inte endast innehållslöst utan vilseledande. Dessutom saknas förslag till realistiskt fastmarksalternativ för vägsträckningen.
Tillåtlighetsbeskedet har emellertid utnyttjats av väg/trafikverket på ett sådant sätt att det gjort sken av att fungera som ultimativt tillstånd för våtmarksvägbygge. Se vidare fråga 1 under följande rubrik "Frågor till miljööverdomstolen".

Frågor till miljööverdomstolen, ev. för besvarande via EU

För vår fortsatta granskning av den miljörättsliga behandlingen av föreliggande ärende rörande våtmarksvägen över Vesan, skulle vi sätta värde på att - i kvalitetshöjande syfte beträffande våra inlagor - få miljööverdomstolens svar på följande frågor.

1. Som ovan nämnts hemställde vägverket 2001 om "Tillåtlighetsprövning för Vägutredning E22, delen Sölve-Stensnäs, Sölvesborgs kommun, Blekinge län", d.v.s. våtmarksvägen över Vesan. Enligt beslutet 2005 tillåter regeringen - efter vissa kompletteringar för att möjliggöra förståelse av ansökan - på vägverkets förslag byggandet av väg inom en på karta angiven korridor. Arbetsplan för den föreslagna vägen fastställdes av vägverket och presenterades.
Eftersom ekologiska konsekvenser ("miljökonsekvenser") inte behandlats i anslutning till vare sig materialet för tillåtlighetsprövning eller arbetsplanen, har vi såväl i dessa som andra sammanhang försett vägverk och departement med fyllig, relevant information samtidigt som krav ställts på dels ny MKB, dels presentation av naturgivet fastmarksalternativ. Kunskapen om ekologiska förhållanden och konsekvenser av vägbygge har emellertid konsekvent avvisats med begreppet "Avgjort ärende" alt. "Ärendet avgjort". Även i andra sammanhang har väg/trafikverket informerat allmänheten om att verket genom tillåtlighetsprövningen har "regeringsbeslut i ryggen när vi går vidare med projektet". Därav följande fråga.
Är det korrekt att en på preliminärt utredningsmaterial baserad prövning av ett vägbygges tillåtlighet berättigar till deklarationen att "ärendet är avgjort"; d.v.s. lamslår alla försök att berika ärendet med omfattande och vetenskapligt solitt kunskapsmaterial av största betydelse som underlag för bedömning av projektets konsekvenser?

2. Är det enligt miljööverdomstolens mening korrekt att tillämpa den ovan beskrivna salamitaktiken på ett sådant sätt att ansökningar om att bygga broar kan behandlas helt fristående och utan hänsyn till de ytterst svårartade, irreversibla skadeverkningar på natur ett tilltänkt vägbygge i sin helhet - med broarna som ingrediens - skulle förorsaka?
Miljödomstolen kan i nuläget inte ens antyda omfattningen, djupet och permanensen av de miljöproblem en utbyggnad av våtmarksvägen skulle utlösa. Vad gäller sannolikhet för skada och hänsyn till motstående allmänna intressen föreligger vakuum. I här aktuellt projekt är trafikverkets MKB genomgående så innehållslösa beträffande ekologiska prognoser, att storprojektets miljökonsekvenser med detta material som underlag inte kan prognostiseras. Ur dom betr. mål M 2019-10, sid. 9 och mål M 1528, sid 9 citeras emellertid följande: "Trafikverket anger sammanfattningsvis att de sökta åtgärderna inte kan befaras föranleda någon sådan skada eller olägenhet som avses i 2 kap 9 § MB. Ansökt företag synes inte heller strida mot någon plan eller bestämmelse i miljöbalken och torde därför vara tillåtligt". Sanktionering av salamitaktiken kan få prejudicerande verkan och då förutses leda till negligering av betydande delar av miljöbalken.

3. Är det korrekt uppfattat att miljödomstolen i mål som de här aktuella har en långtgående officialprövningsskyldighet, d.v.s. att det lagts på rätten att självständigt bevaka och kontrollera att avgöranden blir materiellt riktiga?

I fallet våtmarksvägen över Vesan finns omfattande, lättillgängligt material (bl.a. volymen "Överkörd Natur", info. Internet), som ingående behandlar Vesans ekologiskt integrerade roll som styrande landskapselement för hela regionens framtida miljöförhållanden. Det totala kunskapsmaterialet gör det således för domstolen inte endast möjligt utan - under förutsättning av officialprövningsskyldighet - ofrånkomligt att inför domslut utgå från helhetsbilden av de ekologiska sambandsförhållanden som är nödvändiga för landskapets hållbara utveckling - och döma i enlighet med sådan kunskap.

4. Är det korrekt att trafikverket utan förklaring helt kan negligera allmänintressets synpunkter på alternativ väglokalisering över fastmark?
Jfr trafikverkets Ansökan, mål nr M 1528, sid. 8 och mål nr M 2019, sid. 9. I båda fallen anges att trafikverket "vid en samlad bedömning valt det mest gynnsamma alternativet ur ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv". Det av allmänintresset med grundlig lokalkännedom föreslagna fastmarksalternativet går över Ryssberget. Trafikverkets sondering av Ryssbergsalternativ daterar sig till 1960-tal. Därefter har de av verket negligerats, exempelvis vid fastighetsdomstolens, Karlskrona, förhandlingar 1993.

5. Är det enligt miljööverdomstolens mening korrekt att i det lokalpolitiskt genomdrivna försöket att bygga våtmarksvägen över Vesan åsidosätta länsstyrelsens direktiv (2005-12-22) att frågan om Vesans framtida användning skall anstå till dess att en landskapsstrategi i enlighet med regeringspropositionen 2004/05:150 (riksdagsbeslut 2005-11-23) utarbetats?
Den sektorsövergripande landskapsstrategin krävs för Sveriges fullgörande av åtaganden inom Ramsar konventionen och Konventionen för biologisk mångfald samt för att uppnå nationella miljömål.

6. Är det korrekt att ett gravt naturförstörande vägprojekt kan framtvingas genom att utnyttja kombinationen av politiska aktioner inkluderande lokalekonomiska insatser som styrmedel för ett samarbetsvilligt trafikverks agerande, samtidigt som miljöbalkens ekologiska bestämmelser om alternativ vägsträckning och allmänintressets insatser för hållbar utveckling negligeras?
Särskilda skäl för våtmarksväg över Vesan finns inte (MB 9:2).

Har miljödomstolen/miljööverdomstolen frågor som faller inom våra kunskaps- och kompetensområden, besvarar vi dem mycket gärna.

Sven Björk, Björn E. Berglund och Gunnar Digerfeldt
Wilhelm Granéli Urban Emanuelsson

Överkörd Natur

Miljööverdomstolen svarar 2011-04-18

Klagande

  1. Föreningen Svenskt Landskapsskydd
  2. Naturskyddsföreningen i Sölvesborg

med yrkande om inhibition av det meddelade verkställighetsförordnandet.

Motpart Trafikverket 55191 Jönköping

Saken

Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enl. 11 kap miljöbalken för att i samband med ombyggnad av väg E22 Sölvesborg - Karlskrona, delen Sölve - Stensnäs, anlägga ny vägbro för väg E22 med tillfartsbankar över Vesankanalen vid Norje, i Sölvesborgs kommun; nu fråga om prövningstillstånd m.m.

Beslut

Det överklagade avgörandet får prövas av Miljööverdomstolen bara om Miljööverdomstolen har meddelat prövningstillstånd.

Prövningstillstånd ska meddelas

  • om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som miljödomstolen har kommit till
  • om det inte utan att prövningstillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som miljödomstolen har kommit till
  • om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol  eller
  • om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet

Miljööverdomstolen har gått igenom utredningen i målet och kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i detta fall.
Miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Miljödomstolens avgörande står därför fast.
Vid denna bedömning saknas anledning att ta ställning till framställda yrkanden om inhibition.

De till miljööverdomstolen framställda frågorna lämnas obesvarade!

Sidan uppdaterades januari 2013
Boken "Överkörd Natur" finns på varje välsorterat Bibliotek.
[ Innehåll ]
Uppåt ] Vv:s MKB ] [ Överklagan Miljööverdomstolen 2011 ] Högsta Domstolen ]
[underordnad sida ] Uppåt ] Vem får överklaga... ]